Tåsjö

Kaxe njuter av hösten....

Kaxe upptäckte att vi en dag fått nya grannar.....han tyckte att de var väldigt konstiga så han skällde på dem av och till en hel vecka innan han accepterade att de rörde sig kring vår gård. Han tycker numera inte om elstängslet heller....men han var tvungen att bekantade sig med det tre gånger innan det gick upp för honom att det är något man ska undvika.
Sedan tycker Kaxe om hösten för det finns bär överallt som smakar så gott....blåbär, hallon och så på bilderna Häggbär och vinbär....mums!

Ja då var hösten här.....

Helt otroligt att sommaren redan är förbi....tycker det är lite synd att solen inte kunde visa sig lite oftare i sommar. Mina uteblommor sammanfattar vad jag tycker om sommaren som gått.....blött, blött och åter blött!

Nu kan vi bara hoppas på en fin höst. jag har redan börjat att ta vara på det hösten har att erbjuda....rödvinbär, svartvinbär och rabarber. Har gjort saft och sylt...även fyllt frysen så att det går att göra lite saft och sylt i vinter oxå. Mmmmm det är så gott....och det bästa med hemmagjorda saker är att man vet vad innehållet är. =0)

Ja just det ja....jag har nu sprungit tjejmilen...å det gick väl sådär. Vädret var inte på min sida, utan för arrangörernas. Om jag klagar över att solen inte har har visat sig så gjorde den det just denna dag. Det var som om luften stod still, på vissa ställen. Jag hade föredragit mullet å lite duggande regn. Men i mål kom jag på 1:07:53! Det första jag tänkte när jag kom imål var: -Detta gör jag inte om igen! Men jag kommer nog stå där nästa år igen när starten går.

Ifjol vid den här tiden hade jag tacklat av helt från träningen igen...men inte iår! Nu står det träning på schemat minst 2 gånger i veckan, jag har ju ett lopp till att tänka på, nämligen tjejlidingöloppet. Några brudar här i byn har fått mig att halvlova att jag ska göra tjejklassikern. Hmmm jag får se hur det går när jag kommer till skidåkningen....att åka skidor är ju inte min starkaste sida. Men jag är envis...å på det tar jag mig långt tror jag! Så det blir träning minst ett år till.

Appropå träning så har min son lärt sig att cykla....å han är så stolt över sig själv. Tindra lärde sig i våras att cykla och Manne nu. Väldigt intressant att se att han som är två år yngre lärde sig samma år att cykla som stora syster. Men det märks att han är mera intresserad å vågar mer än hon någonsin har gjort. Å så är han sååååå "bäg", en riktig tjurstöpp som hans far säger.

Mitt liv som "ensamstående" har oxå börjat.....Jag tycker nu mer än någonsin att min man har gjort det bra de veckor som jag varit borta och gått skola. Han har stöttat mig å inte klagat allt för mycket....jag ser även att han har knytit ett närmare band med barnen efter det att jag började skolan. Jag märker att det är lätt att man gör saker på ett annorlunare vis när man är själv med barnen...man skapar en annan atmosfär så att barnen inte ska sakna den som är borta. Detta är nog både på gott och ont.

Men perioderna av frånvaro från hemmet ska väl förhoppningsvis va slut om ett år...då har jag gått ut skolan (förhoppningsvis) och Magnus har utbildat sig klart. Då ska vi försöka att leva ett vanligt arbetar liv.....något som jag nästan har glömt vad det innebär!